Jag vet inte riktigt vad som händer med mig emellanåt, antingen är det åldern eller att jag har blivit så van att hänga med mig själv, men jag har börjat prata för mig själv. Det vore väl en sak om jag gjorde det när jag var ensam hemma men nej då ibland kommer jag på mig själv att göra det även ute bland folk på stan eller när jag är och handlar.
Igår när jag och söta tjejen var och fikade på Citykyrkans café behövde jag avsluta med ett toalettbesök. Dörren till denna inrättning låses upp från kassan så jag gick fram och bad att få låna toaletten. Hörde samtidigt som jag sa det att min röst lät löjligt pipig, när jag sedan kom in upplevde jag inte att det var någon annan i något av båsen. Så jag sa högt till mig själv att jag lät töntig och provade att upprepa frasen med lite olika röster samt skrattade högt för mig själv. Efter en stund hörde jag från mitt bås hur det spolade i ett annat. Nån måste alltså ha hört mitt lilla samtal med mig själv. När jag kom ut från toaletten tittade jag mig oroligt omkring och försökte lämna lokalen så snabbt och diskret som möjligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar