Även om läsningen blev lite sönderhackad tilltalar boken mig. Den utspelar sig på en släktgård utanför Trondheim där tre bröder som inte träffats på mycket länge samlas vid sin mors dödsbädd. De udda karaktärarena har skapat sig egna liv på olika håll och deras tidigare relation är infekterad efter år av lögner och hemligheter. Moderns bortgång väcker liv i det som ligger gömt under ytan. Det är en välskriven roman som förmedlar starka personliga känslor i en vacker men unken miljö präglad av förfall och smuts. Slutet gör att jag sneglar på fortsättningen Eremitkräftorna.


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar