Vardagshjälte

I det lilla samhället där jag jobbar finns en mycket beundransvärd man - han är en riktig vardagshjälte. Tidigt i morse när jag gled in på skolgården var fotbollsplanen nyspolad och nu fredag eftermiddag sitter han med sin lilla traktor och skrapar isen för att sedan iklädd skoteroverall och med vattenslang kunna påbörja ny spolning. Här kommer byns yngre generation sedan att glida runt på skridskor i helgen. Han är den som sopar, lövar inför högtider, gör skidspår, ordnar bouleplan och gud vet vad. Den dag han inte finns längre kommer bygden att dö med honom.

Det känns som jag mest sitter och stirrar just nu. Tror nog inte att jag får så mycket mer gjort här idag. Kanske lika bra att kasta in handduken. Jag är ambivalent - åka hem och mysa eller falla för vännernas påtryckningar och ansluta en liten stund ute på stan. Åh, båda alternativen lockar och jag är för trött för att fatta några beslut.