På resa i litteraturen

Det är en sån dag att jag plockar fram och läser om Måsen – Berättelsen om Jonathan Livingston Seagull av Richard Bach som handlar om att våga, i det här fallet flyga högre. Den andas optimism och framtidstro.

Har även sträckläst Ray Kluuns Änklingen. I den första boken En sorts kärlek ömsom hatade jag, ömsom kände jag någon slags sympati för huvudpersonen Sten och hans beteende under den cancersjuka frun Carmens sista tid i livet. Den här boken tar vid där den förra slutade och till en början är det samma självgoda man, nu änkling med en liten dotter, läsaren möter. Efter en tid av fortsatt destruktivt levende sker dock ett uppvaknade och han ger sig ut på en resa tillsammans med dottern. Resan till andra sidan jordklotet blir också en inre resa där Sten i mina ögon växer och får upprättelse.