Känner mig lite som en urvriden gammal disktrasa, massor med avslutningsförberedelser sen är det helt plötsligt över. Varje gång man lämnar en elevgrupp känns det som om de stjäl en liten bit av ens hjärta och den stora tröttheten slår till.
Slocknade ovaggad igår, skippade helgens planer och satsade på att sova ikapp. När jag vaknade kändes det som påsarna under ögonen hängde ner till knäna. Nu börjar jag bli mig själv igen och njuter av alla vackra blombuketter som eleverna överöst mig med.
1 kommentar:
Samma här, bara legat i soffan och hämtat andan... Vilken karusell och Berg&Dal-bana det har varit på slutet.
Kanske en fika på Ulriksdal imorgon? Jag hör av mig!
Skicka en kommentar