Jag fascineras av hur olika vi människor är när vi konverserar via sms eller i en chatt. Själv säger jag det jag vill ha sagt och sen är jag nöjd.
Andra fortsätter liksom, med ytterligare ett sms eller en avskedsfras. Jag tror säkert inte det är medvetet men det är som om det ska ha sista ordet.
Själv framstår jag säkert istället som lite kort och avsnoppande (vilket lustigt ord förresten) för i minst 90% av fallen är det jag som avslutar konversationen.
5 kommentarer:
Jag vill alltid ha sista ordet. Utom i SMS. De skriver jag endast i yttersta nödfall.
Du behöver inte besvara den här kommentaren. Jag förstår!
;-))
Spader Madame: Fniss, fniss.
När man bubblar av saker att säga kan det vara svårt att sluta på ett givet tillfälle. Vi kan kalla det för "bromssträcka". M.a.o. kan det ses som något positivt.
Ibland är det så svårt att veta gränsen mellan oartig, artig och för artig. Jag kan nog tendera att fortsätta lite för länge eftersom jag är så rädd att någon ska sitta kvar med känslan av att ha blivit lämnad hängande.
Anonym: Fortsätt bubbla på du, det uppfattas säkert bättre än kort och kosicst!!
Katarina: Jag håller med och när jag inte känner personen tillräckligt bra kör jag också på det säkra kortet extra artig.
Skicka en kommentar